Erik Karlberg

Då var det dags att tacka av och sammanfatta året som gått även för mig. 2014 har varit ett år av beslut och lärdomar, mål som uppnåtts och tankar som formats.

Under året har jag för första gången i livet skaffat riktig kondition och sprungit mitt första lopp. Jag har besökt fyra nya länder, återupptagit min årliga ensamvandring, andats både avgaser och bergsluft i Iran, upptäckt tjusningen med att vara på sjön i gryningen och fascinerats av hur vacker sommaren på Gotland är. Enkla middagar hemma har varvats med bjudningar i vänners lag och en och annan utekväll både i Södertälje, Stockholm, Trosa och Chisinau. Inspirerande samtal om framtiden och nuet har blandats med sena nätters skratt med goda vänner.

Att pendla till jobbet varje dag har gett mig tid att tänka efter och att föda nya idéer. Mitt hus har fortsatt att formas till ett hem där jag trivs nästan för bra. Jag har jobbat alldeles för mycket, men fått uppskattning för mina tankar och idéer av kollegor och chefer som vägt upp.

Året har bjudit på flera nya vänner, med en gemensam nämnare i osedvanligt goda hjärtan och en vilja att inte låta livet gå förbi utan att påverka. Jag har träffat vänner jag inte sett på många år, spenderat mer tid med mina syskon och funderat en hel del över hur jag vill forma mitt liv.

Min fritid har också spenderats med att fortsatt driva företag samtidigt som en del gamla åtaganden avvecklats. Jag har varit med om att dra igång Tillsammans för Södertälje, uppmanat folk att rösta i valen, kampanjat för #allasblodärlikarött, upptäckt vilka fantastiska projekt som pågår runt om i vår stad och tagit emot 5i12-priset av kommunalråd och polismästaren under pompa och ståt.

2014 var även året då jag slutade att finansiera oljeindustrin och kväka ut avgaser genom att byta till elbil och sedan augusti dricker jag inte längre alkohol (för åtminstone ett halvårs test och utvärdering).

De insikter jag tar med mig från året är;
att dra igång något ideellt är som att starta ett företag utan att behöva oroa sig för lönsamhet,
att ändra sina vardagsvanor är det enklaste sättet att uppnå sina mål,
att någon annan faktiskt är jag själv när det gäller att förändra samhället.

Jag ser fram emot att under 2015 lära mig mer om författande, att nå en milstolpe i min privatekonomi och att fortsätta bidra till ett bättre samhälle. Under tiden ska jag också försöka ta mig mer tid för socialt umgänge.

Tack för 2014 och en (alkoholfri) skål för 2015!

Steget är taget. Nu slutar jag att varje dag kräkas ut kilovis med giftig gas omkring mig. Nu slutar jag att varje vecka betala för något macken inte tjänar pengar på. Nu slutar jag att varje månad finansiera krig och terrorism i Mellanöstern. Nu byter jag olja mot el.

Bilen är en BMW i3 REX och den är köpt som personalbil.

Månadskostnaden är beräknad att landa på ungefär samma nivå som när jag körde dieselbil. Ekvationen går ihop genom att jag har ca 6 mil till jobbet och alltså tidigare gjorde av med nästan 3500 kr/månad bara i bränslekostnad.

I veckan bötfälldes tre personer av åklagare för brott mot de lokala ordningsreglerna i Södertälje. Detta efter att de tiggt pengar på gågatan. Personerna greps av polis, förhördes på stationen och blev sedan alltså även bötfällda. Paradoxen i att bötfälla någon som tigger för sin överlevnad verkar inte ges utrymme i de lokala föreskrifterna.

De lokala ordningsreglerna gör gällande att man måste ha ett tillstånd om man ska samla in pengar i centrum. Det verkar gå bra för Frälsningsarmén, så varför inte ordna ett tillstånd för dessa personer?

Jag själv har tyvärr sällan möjlighet att ta mig till Södertälje centrum på dagtid, så jag uppmanar någon som har möjlighet till det att göra en insats. Låt oss göra en ansökan om de nödvändiga tillstånden som krävs för att dessa människor ska slippa bötfällas, när de redan har det så svårt en människa kan ha det.

Vad jag förstår så bör man kunna använda blanketten Ansökan tillstånd ordningslagen hos Polisen för detta. Eventuellt kan det finnas någon annan blankett att hitta på polisstationen i Södertälje.

Personerna som greps var enligt uppgift från Rumänien. Om språket skulle vara ett hinder för få till en ansökan, kommer här ett kort brev i översättning.

Salut prietenul meu.

Un tânăr de zile în urmă unii dintre prietenii tăi a fost prins de poliție și a trebuit să plătească o amendă pentru cerșit pe această stradă.

Motivul pentru acest lucru este că trebuie să aibă un permis de colectare de bani aici.

Aș dori să vă ajute să aranjeze cu permisului. Este că bine?

În acest caz, am nevoie de asta de la tine:

Numele tău.
Adresa poștală.
Un număr de telefon.

Översättning från Google Translate. Tacksam för eventuell rättning av någon som kan språket.

Hello my friend.

A couple of days ago some of your friends got caught by the police and had to pay a fine for begging on this street.

The reason for this is that you have to have a permit for collecting money here.

I would like to help you arrange with that permit. Is that ok?

In that case, I need this from you:

Your name.
Your postal address.
A phone number.

Skulle vara mycket spännande att se resultatet av en sådan ansökan. Om du känner dig manad, hör gärna av dig till mig med resultatet (erik@karlberg.org eller @erikkarlberg)

En förändring av vårt språk kan påbörjas på olika sätt. Ett är genom att någon eller några börjar ägnar sig åt ett bruk av ord på ett sätt som den stora massan skulle anse som stötande. Från början handlar det oftast om att framkalla en reaktion eller känsla hos mottagaren. Men varefter fler använder ordet så tappar det sin kraft och ett nytt ord måste hittas för att återigen väcka reaktioner. Det behöver dock inte alltid börja i just den änden.

Vem är då kriminell? Ordet i sig betyder “person som ägnar sig åt olagliga handlingar” och alltså definieras den som är kriminell som någon som just ägnar sig åt sådant man får sitta i fängelse för. Denne person är därigenom någon som lever gott på andras olycka genom stöld, rån eller andra brott. En ohederlig och omoralisk person som vi nästan förväntas förakta. Någon som kan tänkas stjäla en fattigs pengar för att göra sig själv rik.

Men, betydelsen för ordet kriminell förändras och det sker från förorterna. För en 14-årig kille i Hovsjö är inte längre en kriminell någon som ägnar sig åt olagliga handlingar. För honom betyder det istället “tuff kille med gott om pengar som inte tar skit från någon”. Den del som handlar om vart pengarna kommer ifrån har fallit bort och ordet har istället börjat representera en livsstil.

En man med dyr bil klädd i adidas som parkerar lite kaxigt snett i Hovsjö centrum kommer kallas för kriminell, även om varenda krona tjänats på hederligt vis. Samma ord som används för han som tjänat sina pengar genom mord och utpressning.

När den faktor som innefattar det omoraliska försvinner ur definitionen, då blir det också lättare att se upp till dessa personer. Och för de som faktiskt är kriminella att knyta ungdomar till sig. När i andra änden polis, myndigheter och media slänger sig med ordet i precis motsatt riktning, hamnar vi i en ond cirkel som grundar sig i ett ords betydelse.

Om polisen kallar ungdomar som smäller raketer dagen efter nyårsafton för kriminella, då tror inte dessa ungdomar att de är ohederliga, nej de uppfattar sig som de där som inte tar skit från någon. Kriminell, då måste jag ju vara halvvägs till den där dyra bilen också.

14-åringen som säger att han vill bli kriminell vill inte bli en omoralisk människa. Han vill bli den som har gott om pengar och inte tar skit från någon. Speciellt inte myndigheter.