Du är inte produkten, din frihet är

Vi har den senaste tiden kunnat läsa om bolaget Cambridge Analytica (som nu har lagt ner) och dess möjliga bidrag till framgångarna för både Trump och Brexit. Bolaget utmålas som någon sorts kommersiell spionorganisation med ont uppsåt. Som taget ur en James Bond-film. Men skandalen har också lyft en av vår samtids mest avgörande frågor till ytan:

Det är inte din personliga data du ger upp i utbyte mot gratis tjänster på nätet, det är din fria vilja.

Det är viktigt att göra det tydligt vad det innebär.

Sedan internets tillkomst är vi bortskämda med tjänster som erbjuds oss helt gratis. Från att söka efter hur man lagar en gräsklippare på Google till att diskutera med vänner på Facebook och posta frukostbilder på Instagram. Läsa nyheter, skicka mail, planera resor, navigera med bilen, hitta restauranger. Mer eller mindre allt vi gör digitalt erbjuds utan direkt kostnad.

Allt som oftast betalar vi istället genom att vi tvingas titta på annonser då och då. Ett ganska harmlöst utbyte kan tyckas. Vi är rätt vana vid det till och med. Från reklamfinansierad fredagsfilm på TV4 till en gratis Metro i morgonkylan på tunnelbanan. Vidare till ett aftonbladet.se full med spelreklam och 15 sekunders väntan på Youtube innan reklamen kan skippas. Inga konstigheter att betala för något med lite ögontid, vi är ju inte tvingade att köpa något.

Nästa sätt att betala för en tjänst är att dela med oss av vår personliga data. Vi behöver inte nödvändigtvis se några annonser i tjänsten där vi delar vår data, men den används för att finansiera tjänsten. Det kan vara allt från att logga in med Facebook för att få Wi-Fi-access till att ha vår mail hos Gmail. Återigen inga större konstigheter, så länge vi har rent mjöl i påsen och inte tycker det gör så mycket att Facebook och Google vet en massa om oss så delar vi gärna med oss. Vi får ju trots allt något gratis och tvingas fortfarande inte att köpa något.

If you are not paying for it, you’re not the customer; you’re the product being sold

Citatet är av oklar härkomst, men myntades någon gång innan vi hade varken Internet eller Facebook. Att vara produkten som säljs har vi alltså varit ett tag och har lärt oss att hantera. Så länge det handlar om lite ögontid och oviktig information om vilka sidor på Facebook vi gillar så kan det vara värt att byta mot tjänster som gör vårt liv bättre. Vi tvingas ju fortfarande inte att köpa något. Eller?

Dylan Curran har delat en mycket intressant genomgång av vad bland annat Google faktiskt vet om oss. Läs den!

Det är såklart så att den personliga information vi delar med oss av används för att optimera den ögontid vi också bidrar med till annonsförsäljarna. Inga konstigheter, mer riktade annonser gör det trevligare att se på dom. Men stannar det där?

Åter till historien om Cambridge Analytica. Anledningen till deras framgång var att de förstod att det faktiskt inte stannar vid att optimera vilka annonser som visas för dina ögon. Nästa steg är nämligen förändring. Förändring av dig och vad du står för.

Du har säkert sett vänner och bekanta som de senaste åren gått från att verka rimliga, till att elda på sin övertygelse förbi den gräns där de inte längre verkar kunna ta till sig argument. Genom algoritmer och filterbubblor har sociala media ofta den effekten även utan hjälp av Cambridge Analytica. Men det finurliga med Facebook (och andra) är att även historisk data finns tillgängligt. Data där en förändring kan analyseras, och fortsättningen förutspås.

Inom marknadsföring jobbar man mycket med repetition för att nå sina mål. När du ser samma varumärke och annons på många ställen och under en längre tid ökar chansen att du slår till och faktiskt köper.

Inom den digitala propagandan är det inte nödvändigtvis samma budskap eller ens samma avsändare som repeteras. Mjukvara använder istället data om din politiska ståndpunkt och servera dig exakt rätt innehåll för att denna ståndpunkt ska förflyttas. Data som vi frivilligt delat med oss av kombinerat med innehåll som spetsats till efter att ha analyserat miljontals människors politiska förflyttning. Cambridge Analytica hade utvecklat en programvara för just detta, visat att det fungerade och satt en prislapp på det.

Har du någon gång känt ett växande sug av att köpa det som en annons visar dig? Har du märkt att du oftare känner det där suget nuförtiden, än då reklamen sågs på TV?

Du kan stå emot ett köpsug, men kan du stå emot en sakta förändring av din politiska ståndpunkt?